Sommarmission i Dalarna.

Tron kommer av predikan sade Paulus och hur skall någon kunna höra om ingen predikar? Säger han vidare. Mission är viktigt. Gud är inte de dödas Gud men de levandes. Om en människa har någon kärlek i sitt hjärta kommer man åka ut och sprida evangeliet.  Under en veckas tid har vi gjort det. Vi började i Trysil i Norge där vi förmånen att sova på tomten hos en äldre dam. Efter en nattsömn gav vi oss av till köp centrum och predikade från parkeringen. Det blev lite uppvärmning eftersom det regnade så fanns det inte mycket folk. Men det var tydligen privat ägd parkering av affären så en chef kom ut och körde bort oss. Vi drog vidare till Sälen där vi kunde predika obehindrat.  Folk inne i affärerna kom ut och lyssnade. På kvällen åkte vi till Malung och till dansbands festivalen. Just när vi kom höll raggare på att visa upp sina bilar i en karavan runt staden. Vi körde in i bilkön och predikade från en megafon som satt på vårt bil fönster.. Vi möttes av att folk hånade oss och pekade finger.



Vi spenderade 24 timmar i Malung och nästa morgon hade vi tänkt att predika som vanligt från biltaket på en parkering.  Men dansbands festivalen var nära och vi ville inte störa dem. Vi bytte taktik och pepprade i stället hela stan med traktater.  På området  och på bilrutan. På eftermiddagen kunde vi inte ännu gatupredika eftersom de hade program fortfarande.  Vi tog till samma metod som dagen innan. Vi åkte runt med bilen och läste bergspredikan och predikade. När klockan var 17:00 var deras program slut och nu kunde vi predika från biltaket. Vi hann inte mer än börja förrens en man klättrade upp på taket och försökte avbryta oss. vår fiende djävulen vill alltid försöka stoppa när man predikar evangeliet.. Han såg väldigt arg ut på oss och svor och hotade med polisen. Hur som helst vi fick dela ut Jesus filmer till folk som visade intresse och några fick be för nån tjej med depression. Summa sumarium för Malung har jag nog aldrig sett en plats blivit så peppat med Evangelium. Fanns det någon som inte hörde där eller såg oss eller fick ett traktat?

Nästa anhalt var Älvdalen. När vi kom dit fanns det ingenstans att parkera bilen som var bra.
Men vi fick syn på en marknad med en del folk vi tänkte predika till och jämte den låg en gammal baptistkyrka.
Vi gick och frågade om vi fick parkera på deras tomt och det fick vi. De erbjöd oss även att predika från deras gräsmatta. Vi accepterade det och drog i gång. Det dröjde inte länge förrens folk började klaga. En dam kom fram till mig och sade "Sluta predika om syndernas förlåtelse, jag är ingen syndare och vill inte höra".. Eftersom folk klagade så slängde baptistkyrkan bort oss från deras tomt och vi tvingades avbryta. Vi fick rapporter om att flera ungdomar hade drabbats av syndanöd dock vilket är vad som räknas.

Vi skulle nu till Skattugnbyn härnäst men först åkte vi in i Mora och predikade lite snabbt där utan ljudanläggning mitt i centrum på gågatan. 

Jag hann inte mer än öppna munnen så kom det en man och ställde sig framför mig och ville avbryta. Men jag fortsatte ändå bara. Efter mig tog Daniel och Filmon vid och vi fick höra kommentarer om att vi inte var välkomna här och en del tog traktaten och slet sönder dem och kastade iväg dem. Vi bestämde oss för att åka tillbaka till Mora någon dag senare igen.

Skattugnbyn var en väldigt speciell plats. De bor endast 350 personer där men man märkte direkt att detta var en plats där hippies samlades. Klädstilen var enkel folk bodde i kollektiv och det fanns mycket ockultism och olika former av andlighet där. Vi hörde en tala om en shaman som skulle komma till byn. 

De hade även en marknad där man kunde byta sina varor med varandra. Men hade man inget att ge kunde man ta gratis kläder och sådant där. Det var en form av egendomsgemenskap som jag inte har sätt i en hel by någonstans i Sverige än just här. Den kallades för Hippy Market.

Själv lämnade vi biblar och Jesus filmer där och plockade med oss lite böcker vi tyckte var intressanta.

Vi spenderade två dagar i Skattugsbyn. Vi delade ut traktater och knackade dörr och bjöd in hela byn på ett kvällsmöte som vi höll i Sveriges äldsta baptistkapell byggt år 1842. Första kvällen kom sju stycken vilket är bra eftersom det är 2% av befolkningen. Nästa kväll kom bara kristna sex stycken av dem.

Vår sista plats vi besökte var Mora igen. Nu ställde vi bilen på en parkeringsplats mitt i stan och predikade därifrån taket. Många lyssnade bland annat en alkoholist som var bunden i sina synder lyssnade väldigt intensivt.

Vi fick även möta på motstånd här. Vi hann bara börja predika och det kom en man som påstod sig äga parkeringsplatsen vi stod på och ville stoppa oss och hotade med polisen. 

Jag sade till honom att vi har betalat parkeringsavgiften och att vi har rätt att parkera eftersom vi har betalat för att stå där.. Mannen gav sig inte och sade "Det spelar ingen roll, jag äger platsen och vill inte ha er här, jag ringer till polisen". Han ringde aldrig polisen och jag frågade en  Morabo som stod nära och han sade att den personen inte alls äger parkeringsplatsen utan den är allmän.

Se en predikan som vi (tror det var jag) filmade i från resan :